Arbetsfasen i schematerapeutisk parterapi:

Jobba aktivt konkret i rummet med att få känslomässig kontakt med varandra

Man arbetar med Contact dialouge – att möta varandra 

Poul ger oss ett exempel:

En specifik situation som hänt under veckan och om/när konflikten triggas i rummet jobbar man med det där direkt där och då. Vad är den känslomässiga sårbarheten? Ilska, ångest, rädsla? 

Vad finns bakom ilskan, vad finns bakom ångesten? 

Odefinierbara känslor definieras. Vilken känsla finns i rädslan och vad är det du egentligen blir rädd för? Vad innehåller rädslan? 

Kommunicera vad som ligger bakom; När du gör så känner jag och får mig att känna mig… 

Kan partnern ta emot det och stanna upp i partners känsla. Kan du bemöta det här, vilka känslor väcker det hos dig?  När din partnern säger det här vad väcker det här hos dig.. 

Att visa sårbarhet kan väcka empati hos partnern så man försöker hjälpa paret att möta varandra i sin sårbarhet. Att få stund av känslomässig kontakt och delning av behov i mötet 

Par kommer sällan till detta utanför terapirummet.

Schema-aktivering – känslomässig sårbarhet:

Ett schema är inlärda erfarenheter från tidigare situationer. Aktivering är när nya sammanhang som drar igång tematiken och känslorna triggas igång. Detta kallas för scheman.

Tematiken kan kategoriseras; I botten en känsla av t ex värdelöshet, övergivenhet eller misstillit. Kan individen känna igen den här känslan, det här temat från tidigare i livet?

Visualisering:

Om individen känner igen detta starkt från tidigare erfarenheter så kan man göra en visualiseringsövning just där och då i rummet. Man använder en händelse i visualiseringen där känslan är triggad t ex skolan eller hemmet.

Partnern tas in i visualiseringen ifall hen har visat en viss grad av empati. Den lyssnande partnern står då upp för den andra i visualiseringen. Det ger en känslomässig erfarenhet för hen att partnern kan finnas där för mig när jag känner så här.

Det här utförs när paret har kommit en bit in i terapin. Det är läkande, stärkande och alliansskapande för paret att mötas genom upplevelsebaserat arbete.

Upplevelsebaserade övningar i schematerapi: 

• Contact dialogue 
• Visualisering 
• Stolsövningar 

Skillnaden mellan schema och mode: 

Ett schema är en psykologisk sårbarhet som är kategoriserat såsom känslomässig försummelse, övergivenhet eller misstillit.

Mode är när man är aktiverad i sitt schema, triggad i sin sårbarhet  och reagerar på ett visst sätt till exempel när man är triggad i och känner skam men har lärt  sig att reagera med ilska istället.

Coping är när man försöker skydda sig från att känna sig sårbar. 

Undvik tekniska begrepp:

Byt ut de tekniska begreppen och fånga det språk som passar klienten. Om man t ex arbetar med ilska och detta mode så kan man fråga:

 Hur vill du uttrycka det?

Vad vill du kalla den här sidan av dig? T ex ”lilla arga Lena”

Det hjälper i vidare sessioner. Har arga lilla Lena varit framme? Har hen varit framme?  Vad hände då? etc. 

Kategorisering av typ av mode:

Skilj mellan känslomode och copingmode.

Mode är när man reagerar och är triggad i ett schema. Det man gör och visar öppet.

Coping är när man försöker komma ifrån känslor i ett skyddande syfte såsom att klara sig på bästa sätt. Det behöver inte vara bra för en på lång sikt men det har hjälpt och blivit inlärt någon gång under livet.

Det finns olika copingstilar såsom att överkompensera, att undvika och att resignera.

Visualisering i kartläggningssyfte:

Visualisering kan användas även i kartläggningen om det är tillräckligt tryggt för båda parter och parterna kan vara sårbara inför varandra kring en aktuell problemsituation.

Exempel: Blunda och beskriv vad känslan är. Ta bort bilden av den aktuella situationen och gå till den tidigare situationen.

Känslomässiga bågen; Individen ser, känner och förstår hur hen reagerar i dag.

Det finns en bakgrund till hur hen alltid hamnar i den här känslan idag. Ingen rescripting sker i kartläggningen. Den lyssnande partnern får vara närvarande i det som sker. Det kan vara första gången som partner hör och förstår vad som drar igång för den andre. Det ger djupare förståelse samtidigt hjälper det för den andra. Ger begriplighet för sig själv och sina reaktioner – förmåga till självempati. 

Visualisering i förändringsarbetet:

Lägger till rescripting dvs ändra utfallet i situationen som man är i. Identifiera behovet och ändra skeendet i presens

Rescriptingen innefattar att man förändrar den faktiska känslomässiga erfarenheten. När jag nu känner alla känslorna så kan jag nu också känna att jag kan få stöd – att min partner kan stå upp för mig.

Det är när man är i känslan man kan få ett nytt förhållningssätt inlärt.

Stolsövning: 

De olika sidorna olika modes som man skiftar mellan gestaltas genom att ställa ut stolar i rummet. 

T ex den sårbara delen av dig sitter här och en annan sitter här.. 

Man tränar att vara sin sunda vuxna på en stol be partnern att hjälpa till.

Det är fantasirikt att jobba med stolarna. Gör det lättare för paret när de tillåts känna och tänka i olika stolar, ser sina olika sidor.

Man kan visa copingsidorna, dominant och anpassande (2 stolar) och också visa vad man känner bakom dessa (ytterligare 2 stolar bakom) – om du skulle sätta dig här/visa den här sidan istället för att bli kritisk…?

Syftet med förändringsarbetet:

I schematerapi är syftet att hjälpa paret att förstå när man är triggad och när man börjar använda copingstilar. Önskan är att man ser sårbarheten och tematiken bakom mode och coping för att kunna göra annorlunda.

Man får inte fastna i sin coping med varandra.Man kan vara lite i sin coping men inte fastna.

När har jag fastnat i  min coping och när förstör den för mig och när hjälper den mig.