Förhindra PTSD efter potentiell traumahändelse

Vad vet vi?

I nuläget har vi ingen evidensbaserad intervention för att förebygga PTSD, i det akuta läget efter en potentiell traumahändelse.

Det är också vårt att avgöra vem som får ptsd. 

Olika anspråk bland forskare, kallas tidiga interventioner eller förebyggande insatser.

Bland normalpopulationen drabbas omkring 70% av oss av en potentiellt traumatisk händelse under livet men det är få som utvecklar ptsd ca 5, 6% utvecklar ptsd 

Därför anses det ej kostnadseffektivt att ge alla riktade interventioner till ALLA drabbade.

Det är vanligt med tydliga symtom direkt efter en potentiellt traumatiskt händelse men diagnos ställs enligt DSM 5  först då symtom kvarstått en månad.

Främsta läkningen sker inom de flesta 3 mån.

Vi kan inte med säkerhet identifiera vilka som kommer att drabbas av PTSD.

Riskindikatorer kan visa vem som har en ökad risk för att drabbas.

Man behöver fundera kring interventioner som riktar sig till visst symtom, kön, sårbarhetsfaktor eller händelse.

T ex vid våldtäkt vet vi att det är en hög risk att utveckla långvariga besvär.

Forskningsläget:

Tråkigt att vi inte kan säga vilka intervention som ska rekommenderas. Inga rekommenderad guidlines. Provat självhjälpl, skriva men utan stöd i forskningen. Testat farmaka preventivt utan resultat kan.Tidpunkt har betydelse. Olika interventioner utvecklade för olika tidpunkter.

Positivt stod för bra behandlingar som startar efter en månad.

Studier som visar vad vi INTE ska göra:

Benzodiazepiner har testats men visat dåliga resultat. Kan också öka symtom och kan förknippas med  t ex beroende. Avråds i socialstyrelsens riktlinjer.

Debriefing – tidig icritical incident stress debriefing avråds. Studier har visat biverkningar vid dessa interventioner.

Interventioner för våldtäktsoffer:

Studie har med videintervention har gjorts utomlands. Patient har fått se en kort video (ca 12 min) i samband med forensisk undersökning. Videon innehöll bla information om den forensiska om undersökningen, psykoedukation exempelvis hur vanliga traumareaktioner kan te sig samt uppmuntran om att inte undvika hantering av ångest och oro.

Studie med Prolonged Exposure (PE) tidig på aktusjukhus:

Första session PE gavs inom 72 timmar och sen två samtal med en veckas mellanrum. Innehöll bla psykoedukation, exponering och uppmuntran till att inte undvika samt kontrollerad andning. Studien visade positiva effekter av interventionen – mindre PTSD-symtom och depressiva symtom.

Studier om annan traumafokuserad KBT: 

4-5 sessioner 2-3 veckor efter händelsen, för personer med akut stress syndrom. Psykoedukation och exponering samt kognitiv omstruktutrering har visat goda resultat att minska PTSD-symtom. Det tyder på att det kan vara en god idé att ge kbt med fokus på trauma även innan PTSD-diagnos. Dock ej innan det gått 2 veckor efter händelsen. 

Andra interventioner som ej bygger på samtalsterapi:

Forskning om kognition, effekt av visiospatcial aktivitet pågår. Två kliniska studier har gjorts där patienten spelar tetris inom 6 timmar efter händelsen samt i anslutning till aktivering av minnet. Studierna har visat förre påträngande minnen av händelsen i jämförelse med kontrollgrupp som läst på wikipedia, lyssnat på podd mm. Koll efter en vecka var det fortfarande tydlig skillnad mellan grupperna. Skillnaden mellan grupperna avtog dock efter en månad. Syftet med dessa studier var symtomlindring, att minska antalet minnesbilder och inte förebyggande av PTSD.

Dual task forskning: Två uppgifter konkurrerar om samma del av hjärnan. Hjärnans förmåga att skapa påträngande minnen försämras då. Hypotesen är att tidig intervention inom 6 timmar ska påverka minnesinlagringsprocessen biologiskt.

Internet KBT:

Mindre studie med 35 deltagare utförd. PE som internetbehandling under 3 veckor har visat goda resultat och inga negativa effekter av behandlingen. Behandlingsgrupp mår bättre efter behandlingen jämfört med kontrollgrupp som endast haft naturlig läkning.

Större studie kommer.  

Summering av forskningen: 

Ingen enskild intervention har stöd för att vi uteslutande ska denna. Starkast stöd finns för kbt-baserade interventioner samt man ser där att det inte finns mycket biverkningar. Man kan överväga kbt-baserade interventioner när den drabbade har mycket symtom efter 2 veckor. Viktigt med försiktighet, att tänka på självläkning. Vi kan ha annat syfte än att förebygga PTDS t ex minska lidande under några svåra veckor. Watchfull-waiting approach – att följa upp patient och erbjuda hjälp vid behov. 

PSYKOLOGISK FÖRSTA HJÄLPEN 

1. 1 Kontakt och åtagande 
2. 2 Säkerhet och trygghet 
3. 3 Stabilisering
4. 4 Behovsinventering 
5. 5 Praktiskt stöd
6. 6 Socialt stöd
7. 7 Information om bemästring 
8. 8 Fortsatt stöd 

1. 1 Inkännande och icke-påträngande 
2. 2 Emotionell och fysisk trygghet
3. 3 Lugn
4. 4 Problemformulering 
5. 5 Information
6. 6 Nätverka anhöriga 
7. 7 Tips, normalisering 
8. 8 Kontinuitet