Det är viktigt att känna till är att det inte är komplexa problem i sig som avgör huruvida en person döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård. Komplexiteten finns i varierande grad både inom kriminalvård,  rättspsykiatrin och området forensisk KBT. Däremot finns många fall av komplex problematik inom rättspsykiatrin.

Generellt har en person som lämnas över till rättspsykiatrin genomgått en rättspsykiatrisk undersökning innan. Den utredningen kan behöva fyllas på och personen genomgår till en början en bedömningsfas där den ansvarige läkaren gör en medicinsk bedömning. Vanligt är att psykologer finns inkopplade för att se över om det finns behov av att komplettera utredningen. Det upprättas även omvårdnadsplaner för övrig personal. I inledningsfasen är syfte att skapa ett helhetsgrepp kring personen och vården innan behandlingsfasen inleds.

En styrka inom den svenska rättspsykiatriska vården är att det finns fler olika professioner med olika perspektiv vilket skapar ett team samt en hög personaltäthet.

I den behandlade fasen är medicinsk behandling en del för att balansera symptom. Patienten kan delta i olika program, träffa psykolog, behandlare samt att patienten även kan aktivera sig på olika sätt genom t ex skola.

Inom rättspsykiatrin finns ett dubbelt vårduppdrag.

För att patienten ska skrivas ut ska denne inte längre lida av en psykisk störning men man ska även jobba med samhällsskyddet dvs de brottsdrivande faktorerna och de behov som legat till grund för kriminella handlingar. Dessa två parallella spår behöver man jobba med samtidigt.

Inom kriminalvården finns det många väl genomarbetade behandlingsprogram där bland annat David varit med och bidragit till att ta fram dessa. Inom rättspsykiatrin har man jobbat mer med klassiskt behandlingsarbete och psykologisk behandling där man sedan väver in arbetet med kriminogena behov på lite olika sätt beroende på vart i landet man befinner sig. Vad som visat sig i bland annat en rapport SBU genomfört för några år sedan är att det behöver ses över bättre och fler behandlingsformer inom rättspsykiatrin. Det betyder inte att den behandling som finns saknar effekt utan det betyder att det behövs mer kunskap och fler effektiva behandlingar för målgruppen, precis som inom de flesta områden som berör arbete med människor.

Inom kriminalvården har program utvecklas för att jobba med de kriminogena behoven och förebygga återfall i brott men inte lagt så mycket fokus på psykiatrisk problematik.

Rättspsykiatrin har i första hand ett vårdperspektiv även om man jobbar med det kriminogena parallellt.

Det sker i större utsträckning samverkan och utbyte mellan kriminalvården och rättspsykiatrin där man bland annat har börjat att tillämpa program från kriminalvården inom rättspsykiatrin. Bland annat pågår nu ett projekt där David är involverad om att införa KBT behandling med VR teknik.

Något som David, Johan och Lena vill belysa i sin bok om komplexa fall är vikten av att kunna förstå och se vad som är hjälpsamt för patienten för att röra sig i en prosocial riktning. Det handlar bland annat om att bli skickligare på att kunna urskilja de kriminogena behoven och hur dessa kan påverkas i vardagen och vad som handlar mer om den psykiatriska problematiken där t ex följsamhet till sin medicinska behandling kan vara av vikt för ett ökat mående och fungerande.  Om vi blir bättre på att skilja på det ökar även sannolikheten för ett bättre återfallspreventivt arbete generellt. 

En viktig del i behandlingen är färdighetsträning utifrån att personen både har en psykiatrisk problematik.

Vilken innebär vissa färdighetsbrister men även en inlärningshistoria som antisocial och prokriminell där det finns prosociala färdighetsbrister.

Det ger möjligheter att lära in nya färdigheter men för vissa kan det även innebära att lära in beteenden som personen aldrig haft eller haft lite av. KBT har en ganska stor roll på så sätt inom rättspsykiatrin samt att det kan riktas mot specifika syften t ex känsloskola, affektreglering eller strategier för en ökad emotionell stabilitet.

Det finns risker med att jobba patientnära i behandling inom rättspsykiatrin men ett viktigt syfte är att träna personen och ge dem nya färdigheter och strategier för att hantera situationer som tidigare kanske resulterat i konflikter, hot eller våld. Det är värdefulla situationer och händelser som är viktiga att jobba med i behandling och kan inte låtas passera för att det är bekvämt med lugn och ro. Dessa situationer ger patienten möjlighet att jobba med t ex konflikthantering, känsloreglering, kommunikation osv vilka är viktiga för den prosociala riktningen. Vikten är att identifiera svetsloppan som var grunden till reaktionen då det sällan sker genom ett blixt från en klar himmel. Det handlar alltså inte enbart om ett insiktsarbete utan att kopplingen mellan svetsloppan och reaktionen för att kunna arbeta praktiskt med en beteendeförändring.

Det är inte alltid sannolikt att en person kan förändra sig men det finns alltid en potential vilken är den rörelse och möjlighet som man ska lägga fokus på och arbete med. Om vi inte ser tillfällena och fångar potentialen kommer ingenting att hända eller förändras. Det ligger på personalen och inte patienten eftersom patienten är inom rättspsykiatrin av en anledning, har de inte klarat det på egen hand hittills kommer de troligtvis inte att hitta möjligheten och potentialen utan hjälp.

David och Johan lyfter även fram vikten av att försöka tima behandlingen för att få ut så mycket som möjligt av insatserna.

En stabil medicinsk behandling är en viktig del.

Om patienten har t ex en aktiv psykos eller vanföreställningar kommer det att uppta mycket av behandlingsarbetet och kan vara terapistörande. Även faktorer som stabilitet på avdelningen samt en vilja och nyfikenhet av patienten att göra en förändring är av vikt.

Rättspsykiatrins vårdform är oberoende av brottstyp och vården tidsbestäms inte i antal år personen ska ha rättspsykiatrisk vård.

Det som är avgörande är när personen inte längre lider av en allvarlig psykisk störning och en reducerad risk för återfall i brott. Det går att kräva motarbete av patienten eftersom denne behöver delta i sin behandling och vilja förändras för att bli utskriven från rättspsykiatrisk vård eller för att till en början få permissioner. Det skiljer sig från kriminalvården där straffen är tidsbestämda.