Social färdighetsträning finns ofta med i många KBT-metoder och framförallt i familjebehandling och DBT.

Social färdighetsträning används dock mer sällan specifikt som enda metod.

Hos barn och undgomar handlar det ofta om att det saknas färdigheter och en flexibilitet.

Hos vuxna handlar det ofta om att färdigheterna finns men att individen ”väljer bort” att använda dem pga t ex obehag.

I den metod Helena använder sig av och utbildar i finns 50 olika färdigheter. 

Grundläggande färdigheter som t ex att lyssna. inleda samtal och ge komplimanger. 

Mer avancerade färdigheter så som att be om hjälp, hjälpa andra, ge och följa instruktioner.

Andra grupper av färdigheter är t ex färdigheter som ger alternativ till aggressivitet så som att undvika slagsmål, förhandla och att reglera känslor samt färdigheter att handskas med stress så som att ge och ta klagomål, planering etc.

Man arbetar både med att lära nytt, omforma och finslipa och att damma av färdigheter redan finns.

Helena ger exempel på hur en familj kan tappa grundläggande färdigheter som att lyssna, komplimanger och be om hjälp och kommunikationen tas över av konflikter av bråk. Man är ständigt innan en bråk dvs förväntningarna om konflikt gör att man i familjen tappar bort det grundläggande färdigheterna.

Studier har visat att då man jobbat strukturerat med färdighetsträning med ungdomar i HVB förbättras även personalens färdigheter. Det ökar alltså medvetenheten även hos personalen.

Färdighetsträningen består av olika delar:

• Utbildning/diskussion om färdigheten så som vad innebär t ex färdigheten att inleda ett samtal?
• Färdigheten delas upp i olika steg t ex att inleda ett samtal delas in i att hälsa, prata om enkla saker, titta att den andra lyssnar steg till att avsluta ett samtal.
• Planering så som t ex för färdigheten att inleda ett samtal, kan man lista samtalsämnen som är passande och trygga och man kan planera när och var det ska ske.
• Rollspel sker i en trygg miljö tillsammans med hjälparen. Syftet är att hen ska kunna ”lyckas” och få en positiv förstärkning. Vid social färdighetsträning i grupp kan även rollspel ske med andra deltagare.
• Modellering – man väljer en situation som ska rollspelas och hjälparen visar först hur man gör
• Efter att hjälparen visat pratar man om vilka situationer klienten skulle vilja använda just den färdigheten
• Därefter får klienten rollspel sådana situationer som hen tycker är svåra och vill träna i. Vid träning av färdigheten av att inleda ett samtal använder man då listan med trygga samtalsämnen som man tidigare gjort. 
• När klienten fått öva sig är det sen dags för hemuppgift. hemuppgiften planeras noga vad gäller när, var och hur hen ska göra.

Vilka färdigheter som ska tränas beror naturligtvis på individen men också utifrån om man arbetar med en enskild individ, familj eller t ex en skolklass.

Social färdighetsträning kan ske både individuellt och i grupp samt både förebyggande och behandlande.

Om man t ex arbetar förebyggande med en skolklass handlar det ofta om färdigheter som lämpar sig i klassrummet eller på rasten och arbetar man med en familj är alltid nummer ett att stärka kommunikationsfärdigheterna.

I en norsk studie har man kunnat påvisa att strukturerad färdighetsträning i en skolklass minskat bråk i klassrummet med 30%. Vi färdighetsträning i en skolklass sker träningen med stöd av lärare/pedagoger.

I en familj handlar det ofta om att ett barn har ett specifikt behov men man jobbar ändå utifrån vad det är för färdigheter familjen behöver utifrån sin situation. Man kan jobba både förebyggande och där och då direkt i en situation då rollspel med familj blir så att säga ”skarpa” lägen direkt.

Att träna sociala färdigheter är en viktig del när man arbetar med aggressivitet. Det gäller alltså inte bara att hantera sina känslor utan att också ”fylla på verktygslådan” med sociala färdigheter.

Innan man påbörjar individuell färdighetsträning gör man alltid en kartläggning.

Vid individuell behandling förekommer i de flesta fall någon form av dåligt mående som individen tagit upp