För att veta hur och vad vi ska jobba med i behandling är det viktigt att vi, dels vet vad självkänsla är och att vi kan urskilja vilken typ av självkänsla den vi möter har. 

Explicit självkänsla 

Explicit självkänsla är den medvetna självreflekterande attityd som vi har gentemot oss själva. Den explicita självkänslan inrymmer i sin tur två olika aspekter. 

De två aspekterna av självkänsla utvecklas av olika erfarenheter.

Den ena är upplevelsen av egen kompetens och förmåga.

Den egna kompetensen utvecklas utifrån erfarenheter av att lyckas och misslyckas. Detta kodas sedan i vårt autobiografiska minne. 

Den andra är upplevelsen av sitt eget värde även kallat självgillande. 

Självgillande utvecklas och kodas genom erfarenheter av att vara accepterad respektive inte accepterad av andra människor. 

Implicit självkänsla 

Den implicita självkänslan är en automatiskt intuitiv upplevelse av sitt värde. Det sker genom betingning av självrelevanta stimuli. Ett exempel på detta är en persons inställning till sitt eget namn och efternamn. Inställningen speglar den implicita självkänslan hos personen. 

Typer av självkänsla 

Det finns fler egenskaper än hög och låg självkänsla som är av betydelse. Den senaste forskningen handlar mycket om trygg och otrygg självkänsla. Detta gör att vi kan dela in självkänsla i fyra olika varianter. 

• Hög trygg självkänsla
• Hög otrygg självkänsla, – skör självkänsla
• Låg stabil, otrygg självkänsla – genuint låg självkänsla
• Låg instabil, otrygg självkänsla.  – Osäker låg självkänsla 

Hög trygg självkänsla 

Den här individen har hög explicit och implicit självkänsla. Den här individen är inte vår mest frekventa klient. Ifall hen kommer för behandling så kan det vara pga att det är tungt att vara sig själv. för tillfället och behöver stöd i att återerövra konsten att vara sig själv. Givetvis kan också en person med hög, trygg självkänsla gå igenom livskriser och därför också behöva stöd i terapi.

Skör hög självkänsla

Individen med skör självkänsla har hög explicit och låg implicit självkänsla. En individ som har den här typen av självkänsla är beroende av prestationer och erkännande av andra. Individen har väldigt höga krav på sig själv att alltid vara ”genial”. Hen är också väldigt rädd att tappa självrespekten. 

Denna typ av självkänsla är är karakteristisk för grandios narcissism och är överrepresenterad bland män.

Genuint låg självkänsla 

Individen har låg explicit och låg implicit självkänsla. Den här klienten möter vi i terapi. En individ med genuint låg självkänsla drivs av jantelagen och har svårt att ta plats. Individen vet inte riktigt vem hen är eftersom hen hela tiden vill vara till lags gentemot andra. Det räcker för en sådan här person att helt enkelt bara ”få må bra” . Hen har inga andra anspråk på livet.

Låg explicit och implicit självkänsla känner vi som kliniker igen genom att personen har svårt att släppa in positiv information om sig själv.  Dessa personer kan däremot ha en stabil självkänsla även om den är låg. Som terapeut kan vi bli kontraproduktiva med dessa personer då vi försöker lyfta fram allt bra som finns. Personen i fråga kan dock inte ta det till sig eller finner det inte trovärdigt. Att ge bekräftelse eller komplimanger till en person med den här typen av självkänsla kan man likna med att ”hälla vatten på en gås”. 

Personer med en genuint låg självkänsla har en önskan om att bli accepterad. Deras hotbild kan vara att bli exkluderad eller göra andra besvikna. Det resulterar i att personen alltid vill vara till lags. 

Osäker låg självkänsla 

Individen med den här typen av självkänsla har låg explicit och hög implicit självkänsla. Här hittar vi maladaptiva perfektionister. Den här gruppen söker vanligen hjälp för sin låga självkänsla.  maladaptiva perfektionister har ganska höga ambitioner i livet. Det finns en spänning mellan hur de uppfattar att dom är och hur dom faktiskt vill vara. Det här kan i sin tur leda till utmattning. maladaptiva perfektionister har tillgång till sina egna positiva sidor och är mycket ambitiösa. Deras självkänsla är däremot instabil och lättkränkt. De är rädda för att göra fel, är känsliga för krav utifrån och vill alltid i alla sammanhang prestera maximalt.

För perfektionister med otrygg låg självkänsla är hotbilden att misslyckas och får därför aldrig göra någonting fel. 

Trygg och otrygg självkänsla 

Utifrån klassificering och beskrivning som gjordes av Virgel Sidled Hill skiljs trygg och otrygg självkänsla från varandra. Det går att använda sig av tre olika markörer dvs tre olika aspekter för att dela in självkänslan ytterligare-

Inkongruent självkänsla 

Den första aspekten är kongruensen mellan explicit och implicit självkänsla. T ex om både den explicita och den implicita självkänslan är hög är de kongruenta. Det innebär en stabil självkänsla. Om det finns en hög explicit självkänsla och den implicita är låg finns en inkongruent självkänsla och därmed instabil .

Ett exempel är grandios narcissism dvs personen har en ganska grandios bild av sig själv men den låga implicita självkänslan skapar defensiva beteenden. Det uttrycks ofta genom aggressivitet och förakt mot andra människor. 

Villkorlig självkänsla 

Den andra aspekten är villkorlig självkänsla där individen är övertygad om att hen måste uppfylla speciella krav för att ha ett personligt värde. Individens självkänsla villkoras alltså utifrån hur man misslyckas eller lyckas med att uppfylla dessa krav. Därför blir självkänslan villkorad beroende på hur individen klarar av att uppfylla dessa.

Instabil självkänsla 

Den tredje aspekten för otryggheten hos självkänslan är att det är snabba svängningar i känslan av ens eget värde som person beroende på omständigheterna. 

Depression och ångest 

Maladaptiv perfektionism ses som en bidragande faktor till depression och inte enbart som en konsekvens. Irena har sett att personer med perfektionistiska drag har betydligt sämre behandlingsresultat för depression än personer som inte led av maladaptiv perfektionism. Perfektionism kan därför ses som en komplicerande faktor i behandling. 

Den genuint låga självkänslan har alltid hängt ihop med depression och ångestproblematik. Den har alltid funnits och finns även idag. Det som däremot ökar är maladaptiv perfektionism och narcissism. 

Självmord 

Det är viktigt att uppmärksamma sambandet mellan maladaptiv perfektionism och självmordsrisk. Forskning har visat att inom gruppen unga män och ungdomar finns ett samband på över 70% mellan maladaptiv perfektionism och självmord. Med andra ord är maladaptiv perfektionism en tung faktor för psykisk ohälsa. 

Utmattning och stressrelaterad ohälsa 

Andra nyare diagnoser med samband till maladaptiv perfektionism är stressrelaterad ohälsa, utmattning och dysmorfofobi. 

Varför ska vi arbeta med självkänsla?

• Psykisk  ohälsa ökar konstant och kryper även ned i åldrarna. vi kan främst se en förändring inom utmattning och stressrelaterad ohälsa.

• Specifika problem  med självkänslan leder till osäker, låg självkänsla såsom subklinisk narcissism och maladaptiv perfektionism. 

• Vi vet också att psykisk ohälsa hos ungdomar har ökat markant senaste åren. Det gör det viktigt att  alla generationer får behandling.
•