220. Vad är samsjuklighet - samsjuklighet del 1. Bli en bättre behandlare med lena Olsson-Lalor. Gäst: Liria Ortiz

I det här avsnittet pratar Lena Olsson-Lalor med Liria Ortiz om samsjuklighet – psykisk ohälsa och beroende.

Detta är del 1 om samsjuklighet.

 

Liria Ortiz har skrivit manualen ”Samarbeta mera – en manual med MI, KBT och ACT och tydliggörande pedagogik  för en transdiagnostisk behandling för samsjuklighet vid beroende.

Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.

I avsnittet:

Vad är samsjuklighet?

Bruka substanser och psykisk ohälsa 

Vad säger klienten om sina problem? 

Och vad säger Socialstyrelsen?

Transdiagnostiskt arbete med samsjuklighet 

Hur tänker man om ”hönan och ägget”? 

Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT. 

Liria Ortiz är psykolog, psykoterapeut, handledare, föreläsare och författare.

Liria Ortiz
Liria Ortiz och Lena Olsson-Lalor
Boktips:

Samarbeta mera – en manual med MI, KBT och ACT och tydliggörande pedagogik för en transdiagnostisk behandling för samsjuklighet vid beroende  av Liria Ortiz

Länk:
Kolla gärna in de här poddavsnitten också:
Här kan du lyssna på ett guldkorn:

För att kunna lyssna på alla avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.

Genom att köpa en prenumeration visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.

Sammanfattning:

Liria Ortiz har skrivit manualen ”Samarbeta mera – en manual med MI, KBT och ACT och tydliggörande pedagogik  för en transdiagnostisk behandling för samsjuklighet vid beroende”.

 

Samsjuklighet är då någon har psykisk ohälsa och samtidigt annan diagnos.

Vanlig kombination är beroende och ångest, depression eller ADHD.

Liria berättar att det började med att hon noterade att det saknades en beskrivning av själva behandlingen vid samsjuklighet. Det fanns beskrivet hur samarbetet ska se ut mellan olika insatser t ex socialtjänst och vård och riktlinjer för behandling men inte någon manual.

Liria berättar att patienter med samsjuklighet ofta hänvisas från vården till socialtjänsten eller från socialtjänsten till vården då bägge instanserna tycker att patienten ”hör hemma” hos den andre.

Lirias upplevelse är också att patienter med beroendeproblematik ofta tillskrivs dåliga egenskaper. Att de t ex är manipulerande. Liria uppmanar till att vi tittar på oss själva som behandlare och fråga oss vad vi själva gör. Kanske gör vi något som förstärker klientens beteende?!

Vi måste också komma ihåg att dessa personer har svårigheter och behöver hjälp.

Tips!

När du hör ett negativt ord – ta bort det ordet och ställ dig istället frågan: 

  • – Hur kan jag närma mig det här?
  • – På vilket sätt kan jag arbeta med den här delen?
  • – Vad kan jag själv göra för att hitta ett alternativ?

Istället för att förvänta dig att patienten ska göra annorlunda. … för det gör inte patienten.. på grund av att hen inte kan.

Vi behöver alltså börja med oss själva!

Liria uppmanar oss också att komma ihåg att när man som behandlare tror att man gjort allt…. har du inte det MEN du behöver hämta inspiration och kunskap.

När vi sätter etikett på en person kan vi ibland känna oss nöjda med det t ex ”hen vill bara ha uppmärksamhet” och så gör vi ingenting. Istället behöver vi fundera på hur vi kan ge uppmärksamhet på ett annat sätt och förstärka ett annat beteende. 

Vi behöver alltså fundera på vad vi själva gör. Vad är det vi egentligen uppmärksammar och förstärker…… och behöver vi kanske uppmärksamma något annat för att förstärka det?

Personer med samsjuklighet har ofta en kaotisk livssituation som orsakar stress och ofta i början en nedsättning av kognitiva förmågor.

Vad kommer först?

Liria uttrycker att det är mindre viktigt att veta vad som kommer först för den psykologiska behandlingen.

Liria poängterar dock att det är viktigt med diagnostisering för rätt medicinering.

Det är kliniskt relevant att få klienten att se att den psykiska ohälsan och beroendet hänger ihop. Att förstå att den psykiska ohälsan påverkar beroendet och beroendet påverkar den psykiska ohälsa.

För den psykologiska behandlingen är det inte diagnoserna som är det centrala utan det klienten upplever. Vad är de negativa konsekvenserna av diagnoserna som förstärker varandra?

Kartläggningen kan förklara kopplingen mellan beroendet och måendet för patienten. Hur beroendet och måendet påverkar alkohol-droganvändandet och hur alkohol-droganvändandet i sin tur påverkar måendet. Kopplingen är också något man kan påverka.

Sambandet mellan drickande/drogande och måendet kan vara svårt att se för patienter och det är viktigt att prata om kopplingen och öppna för att det går att påverka.

Orsaken till varför man börjat dricka/droga är inte anledningen att det vidmakthålls.

Det är viktigt att förstå att det är den kortsiktiga konsekvensen som vidmakthåller drickandet/drogandet även om anledningen till att hen började är något annat t ex något i hens barndom.

Det finns hoppfullhet i att vi kan ändra på det som vidmakthåller problemen… trots att vi inte kan ändra på orsaken till varför problemen började.

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.

    Kolla gärna in de här poddavsnitten också: