303. Flyktingars psykiska hälsa: Suicid och hinder för hjälp del 2.
Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor.
Gäst: Maria Sundvall
Lena samtalar med Maria Sundvall om flyktingars psykiska hälsa, suicid och hinder för hjälp. Maria Sundvall har skrivit boken Psykisk hälsa hos flyktingar – Berättelser, bemötande och verktyg
Här kan du lyssna på ett guldkorn från avsnittet:
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT samt författare.
Maria Sundvall pensionerad psykiatriker och författare
Maria Sundvall och Lena Olsson-Lalor
I det långa avsnittet:
- – Hur påverkar kulturella skillnader vård av suicidnära flyktingar?
- – Vad innebär ”kulturformuleringsintervjun”?
- – Hur används det i psykiatrin för flyktingar?
- – Hur kan berättelser om trauma förebygga självmord bland migranter?
- – Vilka utmaningar uppstår när språket hindrar en flykting från att berätta sin historia?
- – Vad betyder psykosocialt stöd för migranter som har varit utsatta för trauma?
- – Hur kan yrkesgrupper samarbeta för att möta migranters behov inom vården?
- – Vad kan vi
göra för att skapa en jämlik vård och minska sociala orättvisor för flyktingar och migranter?
För att kunna lyssna på ALLA avsnitt i full längd behöver du köpa en prenumeration på podden.
Tips på andra poddavsnitt:
Flyktingar och psykisk hälsa: Kultur, trauma och behandling
Flyktingar är en utsatt grupp när det gäller psykisk hälsa, och deras erfarenheter av trauma kan ha långvariga effekter. För att förstå hur vi kan bättre stödja denna grupp är det viktigt att titta på både de kulturella faktorerna och de specifika behoven som finns för flyktingar inom psykisk vård. I det här inlägget belyser vi de psykologiska utmaningarna som flyktingar möter och de specifika vårdmetoder som kan vara effektiva för att hjälpa dem att bearbeta sina trauman.
Kulturella skillnader i psykiatrisk behandling
En stor del av de utmaningar som flyktingar möter när de söker psykiatrisk hjälp är relaterade till kulturella skillnader. Många flyktingar kommer från kulturer där psykisk ohälsa inte alltid erkänns eller där det finns en stark stigmatisering kring att söka hjälp för psykologiska problem. Detta kan leda till att de inte söker vård förrän deras symptom är allvarliga.
För att kunna erbjuda adekvat vård måste psykiatrin förstå de kulturella och sociala sammanhangen för flyktingar. Kulturell kompetens är avgörande för att kunna identifiera och hantera de specifika problem och behov som finns. Att förstå hur flyktingar ser på psykisk ohälsa och vilka hjälpmetoder som är accepterade i deras kultur kan vara avgörande för att etablera förtroende och skapa en effektiv behandling.
Trauma och psykisk hälsa hos flyktingar
De flesta flyktingar bär på svåra trauman, ofta orsakade av krig, förföljelse eller förlust av nära och kära. Dessa trauman kan leda till allvarliga psykiska problem som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och ångest. Flyktingar har också ökad risk för självmord och suicidnära tankar.
Det är viktigt att behandlingen för flyktingar som har genomgått traumatiska upplevelser anpassas för att hantera dessa specifika behov. Traumafokuserad behandling, där terapeuten är medveten om och arbetar med de konsekvenser trauma har på den psykiska hälsan, är en grundläggande del i behandlingen av flyktingar.
Kulturformuleringsintervjun
En användbar metod inom psykiatrisk behandling för flyktingar är kulturformuleringsintervjun (CFI). CFI är en strukturerad metod som gör det möjligt för vårdgivare att samla in information om en individs kulturella bakgrund och syn på psykisk hälsa. Genom att använda denna metod kan terapeuten få en bättre förståelse för hur individens kulturella sammanhang påverkar deras upplevelse av sjukdom och behandling, vilket kan leda till mer effektiv och anpassad vård.
Berättelser om trauma och dess roll i behandling
En annan viktig aspekt av behandlingen är att använda berättelser som ett sätt att bearbeta trauma. Flyktingar kan ha svårt att uttrycka sina känslor och erfarenheter, men genom att uppmuntra till att berätta sin historia kan terapeuten hjälpa dem att bearbeta och förstå sina upplevelser. Berättelsen fungerar som en viktig metod för att skapa mening och sammanhang kring de svåra upplevelserna.
Det är dock viktigt att komma ihåg att språket kan vara ett hinder för många flyktingar. Om en individ inte kan uttrycka sina tankar och känslor på ett språk de känner sig bekväma med, kan det försvåra behandlingen. Därför är det avgörande att använda tolkar eller andra hjälpmedel för att säkerställa att flyktingar får möjlighet att berätta sin historia på ett sätt som känns tryggt och begripligt.
Psykosocialt stöd och samverkan mellan aktörer
Psykosocialt stöd (MHPSS) är en annan viktig del i behandlingen av flyktingar. MHPSS innebär att man stödjer individens mentala välbefinnande genom att erbjuda en trygg social miljö, skapa möjlighet till gemenskap och ge psykologiskt stöd. Detta kan vara avgörande för flyktingar som har förlorat sina sociala nätverk och som kämpar med ensamhet och isolering.
Effektiv behandling av flyktingar kräver också samverkan mellan olika aktörer, både inom psykiatrin och utanför. Samarbete med socialtjänst, skolor, frivilligorganisationer och andra aktörer som kan erbjuda stöd till flyktingar är centralt för att skapa ett helhetsstöd som är anpassat efter individens behov.
Slutsats
Flyktingars psykiska hälsa är en komplex fråga som kräver både kulturell förståelse och anpassad behandling. Genom att erbjuda traumafokuserad vård, använda metoder som kulturformuleringsintervjun och skapa en förståelse för berättelsens kraft kan vi ge flyktingar de bästa förutsättningarna för att bearbeta sina upplevelser och förbättra sitt välbefinnande. Det är också viktigt att främja samarbete mellan olika aktörer för att säkerställa att flyktingarna får det helhetsstöd de behöver för att återhämta sig och integreras i det nya samhället.
Lästips:
Psykisk hälsa hos flyktingar – Berättelser, bemötande och verktyg av Maria Sundvall