När man jobbar som behandlare på en resursskola där öppenvård är integrerad i skolan har man elevens mående i fokus. Måendet som i sin tur påverkar elevens skolgång.

En stor fördel man har som behandlare på skolan är möjlighet att träffa elever på skolan ofta och vid olika tillfällen. Man har nästan obegränsad tid för att observera och förstå elevens beteende samt att bygga relationer. Relationellt förhållningssätt hjälper att bygga allians med ungdom och hens föräldrar och ger en bättre förståelse av vad som vidmakthåller problematiken och man kan arbeta med återfall.

KBT i skolan kan tillämpas vid följande:

• Kartläggning (funktionell analys, sork+dubbelsork, beteendeanalys, anknytningsmönster, analys av inlärnings historik, fel inlärning, brist på inlärning, blockering av befintliga kunskaper pga av skam osv)
• Alliansskapande – validering, bekräftelse, empati, sokratisk dialog (som kan kombineras med MI)
• Problemformulering med realistiska mål till förändring
• Behandlingsinsatser (ofta enligt genomförandeplan):

– Psykoedukation (känslor och tankar, självkännedom, samtal kring diagnosen och problematiken, t ex vid panikångest, social fobi). Här kan skalor och bilder användas individuellt, rita på tavlan.

-Kognitiv omstrukturering (arbete med negativa automatiska tankar, öka självförtroende, inre motivation)

-Exponering t.ex. (ångestreducering, stöd i stunden vid ett panikattack, social fobi)

-Beteendeexperiment (testa andra beteende än undvikande beteende)

-Rollspel (öka självkännedom, förståelse av andras tankar och känslor)

-Kollaborativ problemlösning (CPS, Ross Greene) vid t ex utagerande beteende

-Återfallsprevention: öka motivation till förändring, stödsamtal och psykoedukation för föräldrar, positiv förstärkning.

KBT behandlare bygger allians med elever inom små och meningsfulla interaktioner med elever som sker varje dag i skolmiljö. Behandlare visar engagemang, förståelse och empati.

Ibland söker en elev själv möjlighet att dela och prata om sina svårigheter, känslor av oro och ångest. Då kan man ha samtal på behandlingsrummet dit elev gärna följer med för att just prata. Ibland kan vissa elever (speciellt de med otryggt anknytningsmönster) ha svårt att känna tillit och öppna upp i ett samtal. Då försöker behandlare skapa/hitta tillfällen när ett samtal sker mer naturligt, t ex i bilen på vägen hem, på en promenad under rasten, under lunchrasten, när behandlare deltar på elevens lektion eller under en fika på stan under lovet osv.

Allians med föräldrar är lika viktigt! Att validera och att vara lyhörd. Att bekräfta deras känslor av uppgivenhet och nedstämdhet. Efter ett tag kan man börja hjälpa elev genom att samarbeta med föräldrar genom sms eller telefon. Det är en tillgång att kunna kontakta föräldrar vid flera tillfällen speciellt när beteenden blir mer problematiska. Det skapar en bättre förståelse av samspelet eller vad som vidmakthåller problematiken.

Att visa värme och engagemang, validera på ett korrekt sätt, att använda sig av humor, att vara äkta (personlig men inte privat) och att även våga konfrontera ingår i behandlarens bemötande under alliansskapande.

Det kan hända att det är svårt att etablera relation med vissa elever. Då blir det svårare att interagera och till slut kan inte vissa insatser genomföras av själva terapeuten. Fördelen är att behandlare kan observera beteenden i olika situationer och diskutera elevens beteende eller svårigheter vidare med lärare och föreslå insatser som kan genomföras av lärare eller även föräldrar på hemmaplan.

Elever med NPF inom AST har begränsad förmåga att hålla ömsesidiga samtal. Behandlare behöver då vara mer tydlig t ex i början av samtalet berätta hur långt samtalet ska vara och vad vi ska prata om och möta eleven där den befinner sig, använda visuellt material, upprepa, agera genom elevens intresse och ta små steg.

Exempel:

Hemmasittare – spelberoende – beteendeexperiment, beteendeaktivering

Panikångest attacker– exponering, stöd i stunden, psykoedukation

Fobi att presentera i klassen – spela in, kognitiv omstrukturering

Beteendeförändring – positiv förstärkning, validering

Tvångshandlingar – beteendeexperiment

Lindrig depression – beteendeaktivering, arbete med negativa tankar