En vanlig dag som behandlare på KBT-kliniken

Funderar över hur era dagar ser ut när ni arbetar kliniskt. Så här ser en vanlig dag ut för mig även om det kan variera. Luckor vid sjukdom, insprängda omedelbara besök, korta samtal när klienten kommit för sent och uteblivna pauser för mig om jag dragit över tiden av någon anledning.

Dagen börjar alltid med morgonmöte och en runda där vi går igenom alla bokningar, alla klienter, vad de behöver, skattningar, boka tider, chefsmöte etc. Vem gör vad och när händer det. Behandlare och administrativ personal ska lätt kunna få klienterna genom den låsta dörren, till salongen för en kopp te, till behandlaren för sin session och sist men inte minst kanske någon utskrift.

All denna planering gör vi i personalen tillsammans med en kopp varmt. En bra start för oss på kliniken.

Och så ringer det på dörrklockan. Första klienten kommer kl. 8.15.

En klient med panikångest.

Klienten har inte haft en panikattack det senaste halvåret men är rädd för att få en attack. Vi pratar om att vara rädd för rädslan och att det är det vi kommer att arbeta med. Vi gör en SORK och en andningsövning för att få kontakt med framloben och logiken igen. (panikångest)

Klient nr. 2 dyker upp kl. 9.15 och har bråkat med sin sambo igen. Det påverkar hen så pass mycket att hen har svårt att sköta sitt arbete. Det här mönstret är vanligt och jag rekommenderar parterapi hos min kollega. Vi träffar aldrig paret när vi haft en av parterna i individuell terapi. (behandla par med beteendeterapi – IBCT) (schematerapeutisk parterapi)

Min nästa klient, nr 3 har alkoholproblem. Hen har kunnat sluta på egen hand men vill gärna ha stöd och hjälp. Vi påbörjar behandlingen i CRA och utforskar triggers. (CRA)

Nu är kl. 11.15 och min mage har börjat göra sig hörd. Fjärde klienten har dykt upp och är redo. Hen har fastnat i ekorrhjulet. Alltid ett steg in i framtiden fast ändå alltid med känslan att hen inte hinner nog fort. Vi fyller i ”Testa din vardagsstress” och med lite humor ser klienten att hen känner igen sig. Det är bara att börja beta av listan. Hen vill börja med att lyssna och andas istället för att avbryta och avsluta andras meningar. (stress, utmattning och återhämtning)

Äntligen lunch 🙂 och vila. 30 minuters andrum med god mat och en varm kopp te. Kanske en bit choklad efter maten 🙂 Jag vill hinna med 4 klienter innan lunch. Då är jag mest pigg och kreativ. Och så var det dags för eftermiddagen.

Kl. 12.30 kommer klienten som lider av utmattning. Hen försöker komma i tid och hålla masken men kommer ändå lite försent.

Skammen bränner i kinderna men hen orkar inte något mer än så.

Vi tränar formellt medveten närvaro på golvet. Upplever först och pratar efteråt.

Hen är i behov av både medveten närvaro, vila och lustfyllda aktiviteter. Vi kommer att jobba vidare med hens arbetsplatsfobi som handlar om att krav, oavsett vilka, känns för mycket just nu. (återhämtning vid utmattning och stress)

Nästa klient är tidig. Får sitta i salongen och vänta länge. Vill gärna kontrollera det som händer i sessionen. Vill gärna veta innan. Krav och prestation driver hen framåt men samtidigt tynger det så hen går på knäna. Hur önskar hen att livet såg ut istället? Vi jobbar med regler som hindrar hen från att gå i i sin värderade riktning. (livskompassen)

Nu när jag har träffat 6 klienter behöver jag en paus. Andas några gånger, lukta på ett doftljus och snacka lite skit med min kollega. En extra paus är viktig för mig. Jag ska räcka hela dagen och i många år till.

Sista skiftet startar och klient nr 7 är på plats. Gamla tvångsbeteenden har triggats igång för hen i takt med jobbiga livshändelser. Hen är rädd att det ska dra igång igen. Behöver stöd med att plocka fram de verktyg hon redan besitter och eventuellt också träna några nya. Vi börjar med att utforska vad hon minns om autonoma nervsystemet vid ångest. (autonoma nervsystemet- försvarsreaktioner 6F)

Mot slutet av dagen känner jag att jag behöver en compassion-övning.(övning i Compassion) Jag får vara rädd om mig själv också. Ingen är immun mot empati-trötthet 🙂

Klient nr 8 står på tröskeln och är ledsen över sin egen svartsjuka. Hen beter sig inte som hen önskar. Hen vet att hen gör fel men det är så svårt. Vi jobbar med direkt exponering vid ett autonomt påslag i rummet. Hen har svårt att ens tänka sig att partnern ska gå på krogen utan hen. Vi kikar också på katastroftanken som följer med påslaget, att partnern ska träffa någon annan och min klient därför kommer att bli lämnad.

(tvång och ältande)

Klockan har hunnit bli 16.15 och dagen går mot sitt slut. Jag och min kollega stänger kliniken för den här dagen och vi samlas en sista gång för en summering över dagen som varit. Vi har samarbetat och haft en bra dag. Skönast är det om man kan gå hem i vetskap om att alla journalanteckningar är signerade men ibland på eftermiddagen kan jag erkänna att de sista kan bli kvar till dagen efter. (journalskrivning för psykologer, psykoterapeuter och andra behandlare) Tar hellre en paus så jag orkar med att lägga all min fokus på klienterna.

Här slutar dagen och jag vet att jag gjort det bästa jag kan, hjälpt några personer och förhoppningsvis gjort skillnad i världen. Jag vet att du också vill göra skillnad i världen.

Om du känner igen dig eller någon i din närhet så är det endast en slump. Listan ovan är blandad från alla mina dagar och alla mina klienter. Ett avidentiferat axplock ur mitt liv som psykoterapeut.

Vill du ha hjälp att hantera din kliniska dag, både med att ta hand om klienterna och också att ta hand om dig själv.

Jag hjälper dig gärna i handledning. Handledning hjälper oss hjälpare att jobba vidare i ärenden och även i processen som hjälpare.

Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT.

Du får gärna använda bloggen så länge du berättar vem som har skrivit den, var den kommer ifrån.

Vill du ha nyhetsbrev från oss?

Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.