Hur hjälper jag klienten att uppmärksamma sina kroppsförnimmelser i KBT-behandling?
Alla känner något i kroppen, men alla är inte medvetna om det. Är du?
Om du bara känner i kroppen, ger den din fulla uppmärksamhet, just nu?
Vad känner du?
Var skulle du säga att det känns? Vart i kroppen känner du förnimmelsen?
Är den inuti kroppen? Eller kanske utanpå?
Kan du känna den i hela kroppen eller kanske bara på en viss plats, stor som en knytnäve?
Hur skulle du beskriva din kroppsförnimmelse? Sitter den fast, är tung, helt orörlig? Rör den sig som myrkryp? Hur är temperaturen? Varm eller kall? Eller är det ingen skillnad? får du något som rinner till? Lackar svetten eller blir du torr i munnen?
Hur är kroppsförnimmelsen? Känns den behaglig? eller kanske obehaglig? Eller du kanske inte känner något speciellt alls?
Det här är frågor vi ofta ställer våra klienter. Ibland är det lätt att hitta igen sina kroppsförnimmelser, men ibland är det svårt att upptäcka dem. En del av oss uppmärksammar kroppsförnimmelser direkt och först av allt, medan några lättare lägger märke till sina. (12 tips att känna igen automatiska tankar) (vad är känslor)
Andra i vår omgivning lägger ofta märke till vad vi gör.(vad är beteenden) (vad är beteende- podd)
Varför ska vi lägga märke till kroppsförnimmelser i KBT?
Att göra sig bekant med dessa kroppsförnimmelser är centralt i behandling. Genom det blir vi medvetna om att den fysiska upplevelsen och spontana reaktionen eller impulsen är två olika processer.
Vi alla har reaktioner, impulser, det vi helst skulle göra om vi inte hade lärt oss annorlunda.
Vi kan märka att det skulle kännas ”bra” att reagera på ett visst sätt på våra kroppsförnimmelser men vi har lärt oss ”att behärska oss” på olika sätt.
Kom ihåg att bara för att vi får en så kallad impuls eller en mental reaktion så betyder det inte att vi faktiskt utför den.
OM vi gör det dock, så är det bra att uppmärksamma kroppsförnimmelsen först och reaktionen i behandlingen eftersom vi önskar skapa ett utrymme mellan förnimmelsen och reaktionen, ett så kallat betraktelseavstånd. (samtal om det förflutna)
Vi vill använda medvetenheten om våra kroppsförnimmelser så att vi lättare kan sakta ned processen till vår reaktion. Skapa ett utrymme mellan kroppsförnimmelser och reaktion. Det ökar vår psykologiska flexibilitet (övning psykologisk flexibilitet)
Den psykologiska flexibiliteten ger oss möjlighet att aktivt välja hur en vill bete sig hellre än att bara reagera på autopilot. (mindfulness, psykoterapi och MBKT)
Vi kan då aktivt välja att hellre gå i värderad riktning om vi så önskar. (värderad riktning – att använda livskompassen i behandling)
Om vi utför dessa reaktioner eller inte, och vilka reaktioner som vi utför, och de skillnader som finns mellan oss, bestäms av vår biologi, arv och inlärningshistoria.(autonoma nervsystemet – försvarsreaktioner 6F)
Fyra sätt att dela in och beskriva kroppsförnimmelser
Det finns fyra sätt att utforska kroppsförnimmelser på.
Det första är fasthet, det andra är rörelse, det tredje är temperatur och det fjärde är vätska. Med hjälp av de här kan du lättare hjälpa klienten att undersöka sina kroppsförnimmelser. Variera dina frågor utifrån dessa fyra delar så underlättar du för dig själv och även för klienten. Klienten behöver inte lära sig de fyra olika elementen. Det är bara en hjälp för er att vaska fram förnimmelser.
Fasthet
Den första indelningen av kroppsförnimmelser är fasthet. I elementet fasthet tillhör förnimmelser av hårdhet, styvhet, mjukhet, vikt och densitet.
Exempel på att förnimma fasthet:
Du kan till exempel känna dessa förnimmelser när gravitationen pressar kroppen mot marken, stolen eller sängen. Du kan också känna den när du är stel i nacken, hårda muskler efter träning eller ett pass vid tangentbordet, eller mjuk i kroppen efter en bastu.
Rörelse
Den andra indelningen av kroppsförnimmelser är rörelse. I elementet rörelse kan man uppleva kroppsförnimmelser som vibrerande, stickande, pulserande, sammandragande eller expanderande.
Exempel på att förnimma rörelse:
Du kan till exempel känna dessa förnimmelser när du andas och lungorna fylls och töms med varje andetag, när det pirrar i magen eller när det plötsligt börjar klia någonstans. du kan också känna blodet pulsera i dina ådror och om du suttit för länge i samma ställning kan det sticka i benen när du börjar röra dig igen.
Temperatur
Den tredje indelningen av kroppsförnimmelse är temperatur. I elementet temperatur kan man uppleva kroppsförnimmelser som värme och kyla. Kroppens temperatur är i ständig förändring och det kan vi förnimma både i kroppen och utanpå.
Exempel på att förnimma temperatur
Du kan känna temperatur skillnader vid uppbygnad och upplösning av smärta, eller vid in- och ut andning. När du andas in kan du känna en viss temperatur och när du andas ut så kan den kännas på ett annat sätt. Du kan känna dig febrig och varm eller kall om händerna.
Vätska
Den fjärde indelningen av kroppsförnimmelse är vätska. I elementet vätska kan man uppleva kroppsförnimmelser som svett, tårar, saliv, fukt och klibbighet.
Exempel på att förnimma vätska:
Du kan lägga märke till kroppsförnimmelser som tårar, svett, kladdighet på kroppen och att du har mycket saliv eller är helt torr i munnen.
Flera kroppsförnimmelser samtidigt och i kombination
De olika kroppsförnimmelser, fasthet, rörelse, temperatur och vätska, kan upplevas tillsammans.
Några exempel på det är när man är kall och klibbig, kallsvettas, varm och svettig, tung i kroppen och gråter, stick och myrkryp i benen och samtidigt torr i munnen.
Vi behöver egentligen inte noggrant dela upp förnimmelserna och träna klienten att skilja dem åt, utan använda indelningen för att lättare få fatt i dem. Det hjälper dig och din klient att utforska vidare till exempel tankar, känslor, beteenden och konsekvenser det vill säga vad det leder till. Hela händelseförloppet så att säga. (funktionell analys)
Tre grupper av upplevelser av kroppsförnimmelser och reaktioner på dem
När vi nu kan beskriva och uppmärksamma vad det är som känns i kroppen blir det ofta att man kategoriserar upplevelsen av kroppsförnimmelser i tre grupper.
Första gruppen är behagliga kroppsförnimmelser, andra gruppen är obehagliga och tredje gruppen är neutrala.
Vi reagerar oftast automatisk beroende på om förnimmelsen är behaglig, obehaglig, eller neutral.
Behagliga kroppsförnimmelser
Behagliga kroppsförnimmelser är förnimmelser som vi upplever som bra och gör en kalkylerad önskan att vi vill ha mer av detta. Behagliga kroppsförnimmelser skapar begär. Begär betyder att vi gärna vill hålla fast vid upplevelsen så länge som det går.
Exempel på behaglig förnimmelse och reaktionen begär:
Du kan uppleva känslor av girighet, snålhet, eller fåfänga. Alla dessa reaktioner är alla födda ur begär.
Ett annat exempel är när man stannar kvar för att det är så roligt ända tills det blir tråkigt. Känner du igen talspråket ”man ska sluta när det är som bäst”. Det gör vi sällan om begäret får bestämma.
Vi kan också känna igen oss i att vi tar en godis till även om den inte smakar lika gott som den första. Vi kanske tackar ja till ett erbjudande bara för att det är gratis men som vi egentligen inte är intresserad av.
Obehagliga kroppsförnimmelser
Obehagliga kroppsförnimmelser är förnimmelser som vi oftast reagerar med motvilja. Upplevelsen av obehagliga förnimmelser vill vi gärna bli av med och därför är också reaktionen, precis som för behagliga, snabb och direkt.
Till skillnad från behagliga dock, vill vi bli av med obehagliga förnimmelser.
Exempel på obehaglig förnimmelse och reaktionen motvilja:
Exempel på reaktionen motvilja är känslor av ilska, hat, avsky och rädsla. Alla dessa reaktioner är alla födda ur motvilja.
Du kan till exempel känna dig sur på din partner och stampa hårdare i golvet när du går, både för att pysa ut obehaget, men också för att visa din ilska. Du kan också känna dig rädd och då reagera med att krypa ihop eller att skrika högt. du kan reagera med ilska vid smärta om du upplever kroppsförnimmelsen som obehaglig.(förnimmelse av eller reaktion på smärta)
Neutrala kroppsförnimmelser
Neutrala kroppsförnimmelser är förnimmelser som vi värderar som varken bra eller dåliga. De är ofta förknippade med tristess.
Exempel på neutrala förnimmelser och reaktionen tristess:
Exempel på neutrala kroppsförnimmelser kan ge känslan av tristess, uttråkning och osäkerhet.
Här kan man börja söka efter dopaminkickar. Man kanske har trist och börjar kika på sociala medier, man kan aktivera sig fast det inte behövs, och då kanske med fel saker, saker som man egentligen inte hade valt om man inte upplevt tristess och reagerat utifrån ”varken eller”.
Vi får komma ihåg att det inte är varken bra eller dåligt att uppleva och reagera utan vi behöver bara lägga märke till det så att vi kan göra förändringar om vi så önskar.
Kroppsförnimmelser och känslor visar hur det är just nu i din verklighet. Om man blir medveten om vad man upplever här och nu är det lättare att göra aktiva val om hur man villl bete sig, kanske gå i värderad riktning. (klientfall livskompassen)
Sammanfattning:
Alla upplever kroppsförnimmelser och alla har reaktioner på dessa. Ibland är vi medvetna om dessa upplevelser och reaktioner och ibland är vi inte det. Vi vill göra våra klienter medvetna om kopplingen mellan kroppsförnimmelse och reaktion så att hen kan skapa ett utrymme mellan förnimmelsen och reaktionen ett så kallat betraktelseavstånd. vi har kroppsförnimmelser i fyra olika indelningar.
Första är fasthet som beskriver förnimmelser av hårdhet, styvhet, mjukhet, vikt och densitet.
Andra är rörelse som beskriver förnimmelser som vibrerande, stickande, pulserande, sammandragande eller expanderande.
Tredje är temperatur. I elementet temperatur kan man uppleva kroppsförnimmelser som värme och kyla.
Fjärde indelningen av kroppsförnimmelse är vätska. I elementet vätska kan man uppleva kroppsförnimmelser som svett, tårar, saliv, fukt och klibbighet.
Alla dessa förnimmelser kan upplevas som behagliga, obehagliga eller neutrala. Vi reagerar och får impulser att bete oss på olika sätt beroende på måttet av behag eller obehag.
Vi önskar skapa ett avstånd mellan förnimmelsen och reaktionen och därmed öka vår psykologiska flexibilitet. Med hjälp av vår flexibilitet kan vi göra aktiva val och gå i värderad riktning.
Om du vill fördjupa dig hur man arbetar med kroppsförnimmelser – Grundkurs i KBT
Att arbeta med livskompassen är ett sätt att gå i värderad riktning – Livskompassen
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT.
- Du får gärna använda bloggen så länge du berättar vem som har skrivit den, var den kommer ifrån.
Copyright KBTarna Sverige AB 2021
Vill du ha nyhetsbrev från oss?
Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.