KBT - utbildning med eller utan legitimation?
”Jag vill jobba med människor”
Det här är en önskan jag hör ofta ute i samhället. Önskan kan komma från alla olika åldrar, genus, kön, kulturer, religioner och färger.
Så fort jag berättar om vad jag arbetar med och att jag är legitimerad psykoterapeut så får jag två olika responser.
Den första är att personen tror att jag ser igenom hen och kan läsa hen som en öppen bok.
Jag kan härmed avslöja att det stämmer. Skämt åsido 🙂
Den andra responsen är att personen också vill ”jobba med människor.” De vill också hjälpa någon till förändring och göra skillnad för andra.
Önskan att jobba med människor handlar om att få hjälpa, att få känna empati för någon annan och få känna sig behövd.
Det kan också handla om att känna tillfredsställelsen i att guida någon. Antingen från psykisk ohälsa till psykisk hälsa, från insikt till avsikt eller från ett dilemma till vägen framåt.
Behandlare kan arbeta med beteendeförändring, allt mellan friskvård och sjukvård.
Olika typer av KBT-behandlare
Med tanke på hur det ser ut med vår psykiska hälsa idag så behövs alla sorters behandlare.
Enligt lagar och förordningar finns det egentligen bara två olika typer av behandlare inom psykoterapi och psykologisk behandling.
En typ av behandlare är legitimerad och den andra är inte legitimerad. (Etik och juridik för psykologer, psykoterapeuter och andra behandlare)
Låt mig förklara…
Legitimerad behandlare – psykoterapeut, psykolog eller hälso- och sjukvårdskurator
Den som har legitimation arbetar under Hälso- och sjukvårdslagen (HsL)
Det innebär att patienten har rättigheter och den legitimerade har skyldigheter enligt lag.
Detta är också beroende på vilken anställning och vilket uppdrag du arbetar med.
Även en legitimerad behandlare kan arbeta utanför HsL men som sagt, det beror på vilka arbetsuppgifter man har.
Nu pratar vi alltså om psykoterapeutisk behandling.
Behandlare och KBT-terapeuter utan legitimation
Den som inte är legitimerad hos socialstyrelsen arbetar inte självständigt under HsL.
Den som inte har legitimation kan biträda någon med legitimation. Här beror det förstås också på vilken anställning och vilket uppdrag man har
Behandlare utan legitimation som biträder någon med legitimation
I det fall där en icke legitimerad behandlare anlitar en handledare har handledaren patientansvar.
Så länge man inte röjer patientens personuppgifter är dock inte handledaren ansvarig. Då pratar man i generella termer och delger inte personuppgifter så som namn, personnummer och specifika detaljer.
För att handledaren ska bli patientansvarig behöver handledaren ”äga” ärendet och lägga det till sin egen journal. (Journalskrivning för psykologer, psykoterapeuter och andra behandlare)
En handledare ska alltid ha legitimation inom det område du arbetar till exempel med psykisk ohälsa inom sjukvården. Det räcker alltså egentligen inte med att du biträder en läkare på din Hälsocentral om hen inte har utbildning för psykoterapeutisk behandling.
Här beror det förstås också på vilket avtal man följer och i vilken organisation man arbetar.
Ni märker att det kan bli rörigt och att man lätt kan snärja in sig i lagar, förordningar, avtal, anställningsbeskrivningar och organisatoriska spörsmål. Låt oss inte göra det idag utan tänk mer på om du önskar arbeta med friskvård eller med sjukvård, om du vill arbeta psykosocialt eller psykoterapeutiskt, om du vill arbeta självständigt eller som biträdande.
Vilken KBT – utbildning ska jag gå?
Det finns olika vägar att gå när man vill bli behandlare.
Jag tänkte berätta om tre nivåer av behandlare. Kom ihåg att alla har lika värde och att alla behövs på olika sätt och vis i samhället.
Hur blir man behandlare utan legitimation?
Du kan gå vilken kurs, utbildning eller läsa vilken bok som helst och sedan kalla dig för behandlare, samtalsterapeut, socialpedagog eller samtalsledare. Dessa titlar är inte skyddade titlar och därför inte reglerade under några lagar och förordningar.
Detta betyder inte att det är mindre värt på något sätt. Det betyder bara att du inte kan arbeta under hälso- och sjukvårdslagen så länge du inte biträder någon med legitimation.
Om du ändå utför psykoterapeutiska behandlingar utanför HsL så händer inte så mycket förutom att patienten är utan säkerhet och skydd. Det blir mer ett etiskt dilemma för dig och otrygg behandling för patienten eller klienten.
Var gränsen går mellan terapeutisk behandling utan legitimation och terapeutisk behandling med legitimation är en annan historia som vi får ta någon annan gång 🙂
Men tänk dig en tumregel – att om du hjälper någon från sjuk till frisk så arbetar du under HsL.
Om du däremot hjälper personer med beteendeförändring, från ett beteende till ett annat, där inte psykiatri är inblandat, då håller du dig inom ramen för friskvård. (Grundkurs KBT – verktyg att använda i det dagliga arbetet)
Behandlare utan legitimation kan arbeta med allt som har med beteendeförändring att göra inom till exempel psykosocialt arbete, hälsovägledning, beteendevetenskap och coachning (Att använda KBT som coach)
Vissa titlar som socialpedagog har dock etablerats i samhället och man förväntas ha gått kurser och utbildningar i linje med titeln. Här ser vi att det är mycket upp till en själv och sin egen etiska ådra vad man kallar sig och vad man utger sig som.
Vill du veta mer om hur du kan använda KBT i ditt dagliga arbete och hjälpa någon till beteendeförändring kan du anmäla dig till ett fritt webinar här
Hur blir man KBT-terapeut?
Som sagt, så är vissa titlar mer etablerade där samhället förväntar sig en viss standard på den utbildning som du gått.
KBT-terapeut är en sådan titel där man förväntas ha gått en så kallade Grundläggande psykoterapiutbildning i KBT. Tidigare kallad KBT steg 1.
Egentligen är inte KBT-terapeut en skyddad titel heller och lyder inte under HsL om man inte biträder någon annan med legitimation.
Du ser hur det här kommer till att du behöver ta eget ansvar för vad du kallar dig, vad och vem du behandlare om du inte har legitimation och vilken utbildning du väljer.
Hur blir man legitimerad psykoterapeut?
För att bli legitimerad psykoterapeut behöver du ha studerat på universitetet i 3-4 år. Den ska helst vara i människovårdande yrken såsom sjuksköterska, socionom och ibland om du har tur, blir du även godkänd som beteendevetare.
Ibland kan man även komma in på GPU om man har relevant arbetserfarenhet såsom mentalskötare.
Efter utbildningen på universitetet går du grundläggande psykoterapiutbildning (GPU) på halvfart i tre till fyra terminer. Efter det arbetar man kliniskt i två år och sist går du legitimationsgrundande psykoterapiutbildning på halvfart i tre år.
Under dessa senare utbildningar är även kravet att du ska arbeta kliniskt på halvfart.
Psykoterapeuter är inte psykologer eller hälso- och sjukvårdskurator och får inte heller kalla sig för det. Har man gått flera utbildningar kan man förstås kalla sig för det man är utbildad i. Man kan t ex vara BÅDE psykoterapeut och psykolog 🙂
Hur blir man psykolog?
För att bli psykolog behöver du gå psykologprogrammet som är på fem år. Detta ges i Sverige endast på universiteten än så länge.
De senaste åren har den grundläggande psykoterapiutbildningen i KBT ingått i psykologprogrammet. Efter utbildningen arbetar man som ptp-psykolog, ett obligatoriskt praktiskt år.
Psykologer är inte psykoterapeuter eller hälso- och sjukvårdskurator och får inte heller kalla sig för det om man inte ÄR det förstås.
Hur blir man hälso- och sjukvårdskurator?
Det här är ett relativt nytt legitimationsgrundande yrke. Man har ofta gått socionomutbildning men andra utbildningar kan även söka denna legitimation.
Vid ansökan om legitimation här är det meriterande att ha gått grundläggande psykoterapiutbildning. Det kommer att komma en specifik utbildning för detta.
När man läser om denna legitimation på socialstyrelsen så är det inte ännu så tydligt vad det innebär och vilka skyldigheter man har som hälso- och sjukvårdskurator.
Hälso- och sjukvårdskurator är inte psykoterapeut eller psykolog och får inte heller kalla sig för det om man inte har de utbildningarna i bagaget.
Summan av kardemumman så verkar det som att alla med legitimation har juridiska skyldigheter gentemot patienter medan behandlare utan legitimation har etiska skyldigheter, såvida de inte biträder någon annan med legitimation.
Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut. Handledare samt lärare i psykoterapi, KBT.
- Du får gärna använda bloggen så länge du berättar vem som har skrivit den, var den kommer ifrån.
Copyright KBTarna Sverige AB 2021
Vill du ha nyhetsbrev från oss?
Vi delar med oss av tips, råd och information om vår podd och kommande utbildningar. Nyhetsbrevet kommer varje vecka.