BALSAM-metoden är en enkel men kraftfull metod som kan användas för att skapa välbefinnande i alla livets aspekter.
BALSAM står för:
B – Basbehov (hygien, äta, sova, fysisk aktivitet)
A – Acceptans
L – Lustfyllda aktiviteter
S – Självmedkänsla
A – Avspänning och avslappning
M – Medveten närvaro
Lena Olsson-Lalor är Leg. hälso- och sjukvårdskurator, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi KBT samt författare.
Lena startade dagen med att prata om vanor och rutiner och hur dessa kan hjälpa oss att skapa förändring, både för oss själva och för våra klienter.
Vanor och rutiner är framgångsrikt i alla förändringar vi vill göra.
Vi behöver alla utforska vårt mål och syfte med en förändring för att motivera oss när något ännu inte är automatiserat. Vi behöver se den framtida belöningen!
Ett bra sätt att utforska mål och syfte, både hos oss själva och våra patienter, är att använda Livskompassen
Ulrica Eklund är tränare, kostrådgivare och massör.
Ulrika pratade om vårt behov av rörelse/ fysisk aktivitet utifrån att det är ett av våra basala behov (hygien-äta-sova-träna).
Om vi har svårt att hålla i en förändring bör vi undvika att starta med för stora mål som t ex att gå på gymet X gånger/vecka. Vi bör istället börja med mindre mål som t ex en promenad om dagen, för att sedan höja målen allt eftersom.
För att få motivation behövs även utforskande av mål och syfte. Varför vill jag röra på mig? Varför vill jag gå ner i vikt? Varför vill jag må bättre? osv.
Ulrika bjöd också på en enkel rörelseövning som är lätt att göra i vardagen
Hur vi kan komma från ett läge där vi känner oss fängslade till ett resonerande läge där vi väger gamla idéer och gamla tankar mot nya. Och sen ta oss förbi "skräckväggen" med rädsla och obehag för att nå "frihet"!
För att ta oss vidare behöver vi hitta syfte, vision (vad finns bakom skräckväggen) och mål!
Sandra Eriksson är skrattinstruktör, beteendevetare och holistisk coach.
Sandra pratade om skrattets positiva betydelse för både kropp och knopp.
När vi skrattar frigörs massor med måbra hormoner och här är är några anledningar till att skratta; * Löser spänningar och minskar stress. * Hjärtrytmen ökar precis som annan motion. * Lungorna syresätts och man blir piggare och mer fokuserad. * Inälvorna får massage, blodtillförseln till musklerna och till våra organ ökar. * Immunförsvaret stärks * Det är naturligt smärtstillande (endorfinerna ökar). * Ansiktsmusklerna får träning.
Och studier visar faktiskt att kroppen inte kan skilja på äkta skratt och framkallat skratt, därför får man samma fysiologiska vinster av skrattet oavsett om du skrattar på riktigt eller inte.
Sandra bjöd naturligtvis också på några övningar i skrattyoga
Jernett Karensen är leg. psykolog, handledare och utbildad CFT-terapeut.
Jernett pratade om självmedkänsla, skam och självkritik.
Skam är en känsla som vi upplever i relation med andra. Skam har fyllt en funktion under människans evolutionära utveckling och hjälpt oss att fungera i grupp. Hjärnan vet inte om det är en faktisk överträdelse som kan göra att jag hamnar utanför gruppen eller om det bara är i mina egna tankar.
Vår nu utvecklade hjärna kan ha en massa föreställningar om vad andra tycker och tänker om en och detta kan triggar skam och självkritik.
Skam är ett transdiagnostiskt fenomen som förekommer i väldigt många olika diagnoser.
Om det finns hög nivå skamnivå och självkritik ger sämre utfall vid psykoterapi.
Även terapeuter känner skam och självkritik. Det är till och med ganska vanligt hos behandlare. Om vi adresserar det hos behandlare bättre nytta av handledning jobbet mindre tärande.
Det är viktigt att vi pratar om skam och att vi lär oss förhålla oss till skam.
Jernett delade bland annat med sig av en övning att lägga märke till hur det känns i kroppen när man känner skam och vilka impulser man kan få när man känner skam. En vanlig impuls är att fly eller ljuga.
Att be en patient prata om jobbiga saker kan skapa skam hos terapeuten så behandlare behöver kunna förhålla sig till sin egen skam.
Jernett berättade också om utveckling av osund skam och patologisk skam.
I behandling jobbar man med att möta självkritiken med medkänsla. Forskning visar att om förmågan till självmedkänsla ökar sjunker så självkritiken och skammen.
Magnus Fridh är yoga-, meditation- och breathworklärare och har utövat yoga och meditation i 35 år. Breathwork är ett paraplybegrepp för andningsövningar.
Magnus undervisar i yoga, mindfulness och meditation och har genom akademiska studier i ideologi med inriktning på tibetansk kultur och språk fördjupat sig inom ämnet.
Magnus har också skrivit böckerna ”Att vara stilla när allt skyndar” och "Viloläge" och har en podcast som heter About Yoga & Meditation
Magnus delade med sig av sin historia och sin stora kunskap om yoga och meditation och om vikten av att välja den metod eller övning som passar individen. Till exempel inte använda en visualiseringsövning om individen har svårigheter att visualisera.
Som nybörjare är det också bra att börja meditera kortare stunder. Upprätthållande och regelbundenhet är mycket viktigare än tidslängden på meditationen. Man behöver känna entusiasm över att göra övningen!
Vi fick också möjlighet att delta i en guidad andningsövning och meditation
Magnus delade också med oss av en tankevärd buddistisk synvinkel om lycka.. "För att kunna vara lycklig själv, önska andra lycka"
Henrik Kok är leg. fysioterapeut och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning.
Henrik är också utbildare i mindfulnessbaserad metodik och har lång erfarenhet av arbete med stresshantering, avspänning och mental träning.
Henrik bjöd på mindfulnessbaserad KBT - MBKT och lät oss uppleva det på samma sätt som det går till i verkligheten dvs vi fick FÖRST uppleva och SEN samtalade vi kring våra upplevelser.
I samtal efter upplevelsen kommer möjligheter att prata om tankar, känslor och kroppsförnimmelser.
När man övar MBKT samtalar man nyfiket om våra upplevelser och hur våra tankar, känslor och kroppsförnimmelser hänger ihop.
Genom vår riktade uppmärksamhet blir vi varse om vår autopilot och börja förstå våra automatiska mönster.
I MBKT ägnar man träff 1 och 2 på just riktad uppmärksamhet och autopilot. MBKT-programmet består av 8 träffar.
I mindfulness menar man inte att man ska åstadkomma något eller att slippa något utan att man ska lägga märke till vad som händer.
Ett vanligt missförstånd om mindfulness är ofta att uppnå lugn eller slippa jobbiga tankar.
I mindfulness menar man inte att man ska åstadkomma något eller att slippa något utan att man ska lägga märke till vad som händer.
Det är inte ovanligt att uppleva irritation, tristess eller kanske smärta i början men ofta är vårt sätt att förhålla oss till upplevelsen värre än själva upplevelsen. Tankarna kan skapa ett värre lidande.
Man kan lära sig av sina upplevelser under en mindfulnessövning och hjälpa oss att förändra vårt förhållningssätt till våra upplevelser.
Mindfulness är den sinnesnärvaro som utvecklas genom att avsiktligt, uppmärksamt och utan dömande observera saker och ting som de är i nuet. Williams, Teasdale, Segal, Kabat-Zinn översättning av Henrik Kok
live via Zoom den 29 januari 2025
